Regleringsfria år OLD

När SPP gick in i 1990-talet var det i en helt annan tidsanda än 1960- och 1970-talet. De radikala strömningarna där kollektivet spelat huvudrollen hade under slutet av 1980-talet ersatts med individualism och valfrihet. För SPP betydde det hårdare konkurrens.

Efter en stor översyn av IP-planen utsattes delar av SPP:s verksamhet för konkurrens, och bolaget måste nu hitta nya marknader och nya kanaler. Under 1990 inledde SPP ett samarbete om fondförsäkring med försäkringsbolaget Wasa, och förvärvade dessutom 40 procent av aktierna i Gota – där Gota Bank ingick. Genom dessa samarbeten skulle SPP få tillgång till nya distributionskanaler och regionala kontor.

Men det mest genomgripande initiativet var samarbetet med Trygg-Hansa. Ett samarbete som inte uppskattades av Wasa, som hoppade av. Affären mellan SPP och Trygg-Hansa väckte stor uppmärksamhet. De båda bildade ett gemensamt företag som blev Nordens största försäkringsgrupp, och den sjätte största i Europa, med 4 500 anställda. Men planerna skulle komma att raseras.

Mot slutet av 1980-talet var den svenska ekonomin överhettad. Priset på aktier och inte minst fastigheter hade rakat i höjden. Många svenska finansbolag hade köpt dyra fastigheter både i Sverige och utomlands. Hösten 1989 började marknaden vända, och under andra halvåret 1990 föll Stockholmsbörsen brant. Den 3 oktober fick finansbolaget Nyckeln ställa in betalningarna och efter denna kollaps föll priserna på fastigheter. Krisen spred sig därefter från finansbolagen till bankerna, som hade en stor exponering mot fastighetsmarknaden. Gota Bank hörde till de banker som råkade mest illa ut.

 

Ett reformerat pensionssystem

Skattereformen som infördes 1990–1991 fördjupade krisen. Det relativt unga samarbetet mellan SPP och Trygg-Hansa började knaka ordentligt i fogarna. Som ägare till det förlusttyngda Gota Bank kunde de inte skjuta till det kapital som behövdes. De överlät i stället ägandet till staten via Bankstödsnämnden som bildades 1993 för att hjälpa bankerna ur krisen. Samarbetet mellan SPP och Trygg-Hansa klarade inte påfrestningarna. Den 1 januari 1994 blev SPP återigen ett självständigt pensionsbolag.

ATP-systemet hade blivit allt svårare att finansiera. När den ekonomiska politiken omprövades efter krisen togs också pensionsfrågan upp. Efter många och långa förhandlingar de politiska partierna emellan, genomfördes 1998 en omfattande reform av systemet. En del i detta var att de försäkrade själva skulle få välja hur de ville placera en del av pengarna. I kölvattnet av det nya pensionssystemet kom även tjänstepensionerna att omprövas.

Efter de tre krisåren i början av årtiondet återhämtade sig börsen ordentligt. Det innebar att SPP:s kapitalförvaltning gjorde enorma överskott. Det handlade om hela 75 miljarder kronor att fördela. Hur detta skulle gå till blev en segdragen och infekterad fråga för arbetsmarknadens parter.

  • Dela