Inflationen gräver hål i SPP:s kapital

Som en följd av oljekrisen 1973 och den efterföljande oljeprischocken vände konjunkturen kraftigt nedåt, både i världen och i Sverige. Inflationen urholkade pensionerna och SPP:s insatser för att värdesäkra dem grävde djupa hål i kapitalet.

Oljekrisen i mitten av 1970-talet utlöste en djup lågkonjunktur i västvärlden. Priserna och lönerna steg i en hastigt uppåtgående spiral till tvåsiffrig inflation. På bara ett par år höjdes lönerna i Sverige med tiotals procent. Inflationen fick långtgående konsekvenser för SPP och det överskott som SPP lyckats bygga upp under rekordåren.

Överskottet var enkelt uttryckt det kapital som blev över när det grundläggande pensionslöftet var säkrat. SPP:s löfte var att dela ut en i förväg bestämd pension. Om kapitalförvaltningen gick bra, uppstod ett överskott. År 1961 beslutade SPP att överskottet skulle användas för att värdesäkra pensionerna och att betala ut pensionstillägg som motsvarade eventuella prisstegringar.

Företagen räddar med högre avgifter

När SPP fattade beslutet gick det knappast att förutse den höga inflation som komma skulle. Att betala de utlovade tilläggen grävde stora hål i SPP:s kapital. Enligt beräkningar som SPP:s aktuarie Björn Nilsson genomförde var SPP underkonsoliderat under flera år i slutet av 1970-talet. Det innebar att bolagets tillgångar var lägre än det garanterade pensionsåtagandet. SPP var alltså riktigt illa ute. Lösningen blev, liksom vid det stora ränteraset i mitten av 1930-talet, att be de anslutna företagen om pengar.

  • Dela